Poezii

Marin Sorescu Ensamhet Vid den sjukes huvudgärd Bara huvudgärden. Han lyfte huvudet Och som om han först nu såg den Frågar han, med svag röst: - Är du också här, Huvudgärd? - Ja. Någon måste vara nära dig Dessa stunder, Då du är mycket sjuk. Tillbaka till Sorescu